Johan Gabriel Högwall

fortepianomakare i Göteborg

Av Mats Krouthén

Uppdaterad 2015-05-05

Jag arbetar på en avhandling om klaverinstrument i Göteborg under perioden 1750-1850. Det övergripande syftet är att studera framväxten av pianot i regionen samt övergången från ett rent individuellt hantverk till en mer industriell och förlagsmässig verksamhet. Stor vikt ligger vid dokumentationer av instrument. För närvarande ligger fokus på en tidig instrumentbyggare, Johan Gabriel Högwall (verksam ca 1791-ca 1815) samt på några anonyma bordsformade fortepiano med en devis Delectamentum Aurium et Animi på namnskylten ovanför tangenterna.

Här följer en kort biografi om honom. Jag vore tacksam för synpunkter och idéer, som kan ge oss mer kunskap om honom, hans instrument och hans samtid. Skriv till Mats Krouthén.

Johan Gabriel Högwall - kort biografi

Johan Gabriel Högwall föddes 19 januari 1756 i Alingsås. Fadern var StoftvävareMästare Gabriel Högvall (1705/6 -1782) och moder var Hedevik f Worm/Wurm (1714-1790). Johan Gabriel var han skriven hos fadern fram till 1773 och återigen mellan 1779-1782. Han återfinns från 1788 och framåt i Göteborg och dog där sjuk och fattig 10/10 1816.

Högvall var gift med Margareta Elisabeth Broschette/i /Bouschet /Bouschette) (ca1762-1818) med vilken han fick fyra barn - Jonas Gabriel (f.1790), Christian Wilhelm (1791), Britta Coecilia (1798) samt Johanna Margareta (1801). Av dessa nämns endast Jonas och Britta i bouppteckningen efter moderns död 18/12 1818. Jonas hade flyttat senast 1813, förmodligen till Stockholm. Brita flyttade till Borås 1824. Christian och Johanna försvann eller dog någon gång mellan 1809 och 1813. Margareta Elisabeths syster Carolina hade bott på samma adress de sista åren. Familjen anges ha bott ute på Klippan åtminstone från 1790.

Johan Gabriel Högvall hade anställning som "Eqvipagebokhållare" vid Ostindiska Kompaniets kontor på Klippan. Högvall fick troligen hjälp av sin fadder Patric Alströmer, delägare i Kompaniet, centralfigur i Göteborgs borgerliga musikliv och skapare av och donator till Kungliga Musikaliska Akademien. Som ekipagebokhållare skötte han bokföringen för utrustning m.m. för kompaniets fartyg ute på Ostindiska Kompaniets egna varv som låg där Sjömagasinet nu ligger på Klippan. Familjen ska ha bott i anslutning till Kompaniets kontor. Ett hyreskontrakt funnet i konkursakten ger en bild av hur bostaden var anskaffad

"Underteknad uthyrer till Herr J G Högvall Öfve våningen uti stora byggningen, Vauxhall kallad, bestående a sex Rum, kök, och vinden däröfver samt det i källaren; äfven tvenne rum uti undra våningen, och Vid_ad[=verkstad?] och begagna uti Ett år, räknat från Michaelitid, 1814 för en anordnad hyra af Fyrahundra Riksdaler Banco Specie."

Parallellt med detta arbete ägnade han sig åt instrumentbygge och erhåller privilegier för tillverkning och reparation av Fortepianon 1811. Han hade flera gesäller anställda. Vi känner till G Palmqvist (1806-1810), C Söderström (1811-1812), J Jonsson (1810-1813, J H Daug (1814) och, C Ljungberg (1811-1816) av vilka flera kom att öppna egna instrumentmakareverkstäder. Ljungberg kom att ta över verkstaden efter Högwall. 1815 försattes Högwall i konkurs. I samband med denna skrev den åldrade instrumentmakaren följande försvarstal:

"Då jag icke vårdslösat eller misshushållat, skall mitt obestånd naturligtvis hafva någon anna ordsak. Det har det ock; och det är förluster under mitt Engagement i Gamla Ostindiska Compagniets tjenst. Mina Inkomster då svarade icke mot hvad jag behöfve för att kunna lefva. Jag vände fördenskull min håg på någon liten handel med Ostindiska Varor, men råkade därvis in med Folk som antingen rakt bedrogo mig, eller blefvo oförmögne. Jag sökte derefter att ersätta förlusten genom en Talent som jag i Ungdomen nästan på egen hand hade förwärfvat mig - den att förfäriga Fortepianos, men därmed var jag icke eller hulpen i den mohn min tjenstbefattning tillät mig utöfva den. Derföre när denna upphörde utvidgade jag min omfattning af berörde yrke, och lade mig slutligen helt och hållet på detsamma med Privilegii Rätt, men nu blef alling så dyrt, och så många Utländska Verk införskafvos, att påräknad förtjenst häraf saknades."

Bevarade instrument

Jag känner idag till två bevarade signerade instrument av Högwall. Båda är av typen bordsformade fortepiano, vilket kan beskrivas som en föregångare till taffeln med två strängar per kor, pianomekanik, läderhammare, ingen järnramskonstruktion eller korsbesträngning av de tvärgående strängarna (se bild). Instrumenten ägs av Göteborgs Stadsmuseum (GM 4797) respektive Kenneth Sparr, Stockholm. Det senare är gissningsvis något yngre med tanke på mekanik och omfång. Huruvida han tillverkade andra instrumenttyper är okänt.

Johan Gabriel Högwall No. 41. Kenneth Sparrs samling. Foto: Mats Krouthén

Några detaljbilder från samma klavér:

Johan Gabriel Högwall 1811. Göteborgs stadsmuseum. Foto: Kenneth Sparr

Några detaljbilder från samma klavér:

*Instrumentägare*	*Namnskylt*	*Omfång*	*Mekaniktyp*	*Pedal*
Göteborg Stadsmuseum	"1811"	FF-d4	Engelsk Enkel stötmekanik	1 lyfter dämmare
Kenneth Sparr	"No 41"	FF-f4	Engelsk utlösningsmekanik	1 lyfter dämmare

© Mats Krouthén

Addenda 2003-12-14

Vid Bukowskis Internationella höstauktion No. 530 2-5 december 2003 såldes ett tidigare okänt hammarklavér av Johan Gabriel Högwall. Instrumentet är ej daterat och är senare modifierat med bl.a. förstärkning. I auktionskatalogen beskrivs instrumentet på följande sätt:

828. HAMMARKLAVER, av Johan. G. Högvall ( mästare i Göteborg 1811). Fanerat med mahogny. Rak form på åtta ben. Fanerinläggningar av listverk. Signerat med inlagt plakett I. G. Högvall, Göteborg. Empire. Längd 168, bredd 62, höjd 79 cm.
Litteratur: O. Thulin, Musikinstrument, Göteborg 1931.

En bild av instrumentet finns också i katalogen.

Johan Gabriel Högwall, Göteborg. Foto: Kenneth Sparr

Några detaljbilder från samma klavér:

Foto: Kenneth Sparr

Addenda 2007-07-16

Johan Heinrich Daug - gesäll hos Johan Gabriel Högwall 1814. Han var född i Mitau (dåv. Kurland), som son till snickaren Johan Andreas Daug och Dorothea Konstantia Erdmann. Död 23/4 1844 i Domkyrkoförsamlingen, Göteborg.

Addenda 2012-08-30

Patrick Alströmer skriver i sin dagbok den 3 december 1789:

f.m. hemma och skref, samt ute i affairer. Middag och afton hos Casseuren Tranchell hwarest Bokhållaren Joh: G: Högwall på Klippan hade bröllop med jungfru Greta Boussiete… (R. Blanton, Johann Andreas Stein’s 1781 Claviorganum and the Construction of Art in Eighteenth-Century Augsburg (Göteborg, 2012), 81)

Addenda 2012-09-25

Bouppteckning 596, 1819, Instrumemntfabr. Joh. Gabr. Högvalls änka Marg. Elis. F. Bouchette. Ingen fast egendom. Inga instrument. Ozolins, B. Musiknotiser i bouppteckningar åren 1690-1854. s. 213